Funderar du på att söka plåtslageri via Bygg- och Anläggningsprogrammet på gymnasiet, eller att utbilda dig till plåtslagare på annat sätt? En hel del frågor kring yrket och utbildningen kan dyka upp under ett viktigt val som detta, här nedan svarar våra ambassadörer på förhoppningsvis några av dina frågor.
Hur är det att jobba som plåtslagare?
Christoffer Alperud svarar: Att jobba som plåtslagare är väldigt varierande på många sätt! Arbetsuppgiften kan variera från dag till dag och arbetsmiljön likaså. Så gillar man att göra nya saker lite nu och då så kan jag rekommendera plåtslageri!
Vad för typ av jobb gör ni?
Josefine Lennartsson svarar: Som byggnadsplåtslagare, vilket jag är, så är man ofta uppe på lite högre höjd och jobbar på tak. Vi kan exempelvis göra hela tak med bandplåt, men även detaljer på tegel eller papptak och då klär vi in t.ex. ventilationshuvar och stosar som brukar finnas på taken. Vi sätter även upp rännor och rör på byggnader för att leda bort allt vatten från fasaden. Vi gör också jobb från backen så som fönsterbleck och lister runt fönster och dörrar. Plåtslagarnas huvudsyfte på en fasad eller ett tak är att se till att det inte blir några läckage in till byggnaden.
Vad är det roligaste att göra?
Hugo Salming svarar: Det roligaste enligt de flesta plåtslagare är nog taktäckningar, och extra skoj på ett fint ställe som till exempel en kyrka eller en fin villa. Ett extra plus i kanten är om det är i koppar eller zink om man gillar att jobba med finare material. Men det är en smaksak, nästan alla gillar olika saker.
Vad tycker du är svårast som du brukar göra?
Christoffer Alperud svarar: Det är svårt att säga vad som är svårast. Alla dagar kan vara en utmaning! Problem uppstår alltid och frågan ”Hur gör vi här?” dyker upp på de flesta byggen man är på. Så som svar på frågan skulle jag nog säga att själv eller tillsammans med kollegan kommer man på en lösning som är möjlig att utföra, fyller sin funktion och ser bra ut.
Vad har man för arbetstider?
Hugo Salming svarar: De vanligaste tiderna är runt 7-16 beroende på vilken firma man är på. Man kan även jobba mer udda tider på vissa byggen om alla kan och vill, som t.ex. jobba in fredagarna genom att jobba 7-18 mån- tors.
Hur lång är utbildningen på gymnasiet?
PVF Yrke & Utbildning svarar: Gymnasieutbildningen är tre år, samma som för alla andra inriktningar. Vill man utbilda sig till plåtslagare söker man först till Bygg- och anläggningsprogrammet för att sedan välja inriktning år 2.
Hur många poäng behöver jag ha för att komma in?
PVF Yrke & Utbildning svarar: För att ha gymnasiebehörighet till Bygg- och anläggningsprogrammet krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Hur många poäng som krävs totalt skiljer sig från skola till skola och beror på hur många som söker just den utbildningen, men grundregeln är att man kan söka om man uppnått kraven vad gäller grundämnena och ytterligare fem ämnen.
Vad finns det för risker med yrket?
Christoffer Alperud svarar: Risker finns det i allt man gör, och jag hade nog svarat likadant vad jag än hade jobbat med. Den största risken är du själv! Allt som kan vara farligt kan du själv förhindra men risken att bli lat är stor och det är oftast då olyckor händer. Till exempel när det kommer till situationen ”jag ska bara upp och göra det sista”, som att sätta fast ett falsfäste eller något liknande, är oftast då man blir ”lat” och skippar linan eller vad man nu har för säkerhetsutrustning med sig.
Är det lätt att få jobb?
Hugo Samling svarar: Om du visar intresse och engagemang så har du väldigt lätt att få jobb på ett plåtslageri.
Är det vanligt att tjejer jobbar som plåtslagare?
Josefine Lennartsson svarar: Det är ganska ovanligt med tjejer i plåtslageribranschen och jag har själv inte träffat på någon annan ännu, men jag vet att de finns där ute. Vi ser gärna att fler tjejer blir plåtisar!